Vi hade sedan länge planerat in Kristi Himmelsfärdshelgen för premiärturen med vår nya kajak, så det var med ett visst mått av oro vi fick beskedet om försenat leveransdatum i början på veckan. Det skulle dröja ytterligare ett par veckor innan den skulle komma till Sverige, men det löstes snabbt genom att vi fick låna en likadan modell från försäljarna.

På onsdagseftermiddagen packade vi utrustning och proviant för en långhelg till havs, och efter att ha plockat upp kajaken i Uppsala kunde vi slutligen sjösätta i Rävsnäs utanför Norrtälje. Efter avklarad packningslogistik och lösta parkeringsbekymmer hade klockan blivit halv tio och vi kunde äntligen börja paddla! I och med den sena timmen och en snabbt skymmande majkväll, fick första kvällens paddling bestå av att ta oss ut till första bästa ö. Vid elva-tiden låg vi i tältet, nyätna och laddade för de kommande dagarnas paddling. Vädret inför helgen hade av såväl SMHI som YR spåtts bestå av mestadels regn och 8 grader med ev små inslag av sol, så när vi vaknade vid fem-tiden på morgonen i uppehåll och lätt grådis kändes det som jackpot! Den obligatoriska frukostgröten med blåbärssoppa intogs och vi slog snabbt ihop vår lägerplats (som visade sig ligga 400m från närmaste hus) och ställde in siktet mot "riktiga" skärgården. Vi styrde kosan sydost och korsade snart den stora farleden som frekvent trafikeras av alla gigantiska finlandsfärjor, och befann oss sen väl skyddade bland öarna som utgör Söderarms Skärgård. Vi tog efter nån timme lunchpaus på Bränd-Hallskärs västra udde med efterföljande tupplur i värmande solsken och vaknade i en snabbt tätnande dimma, vilket satte fart på oss och vi fortsatte paddlingen. Siktet ställdes mot ytteröarna rätt ut i den alltmer tjocka dimman, och David navigerade oss skickligt åt rätt håll. Det är en läcker känsla att paddla med tio meters sikt där öarna dyker upp som spöklika väsen på sidorna bara meter ifrån en och med de stora fartygens mistlurar ljudande på håll. Efter nån timme hade vi rundat den yttersta ön och fått känna lite på det öppna havet, för att sen styra in mot lite mer skyddade områden och potentiella övernattningsöar.

Vi fastnade för Hummelskären, en rätt stor ö med en skyddad vik från nordsidan som det var lätt att lägga till i och med släta klippor att slå upp tältet på och en hel del höjder från vilka utsikten visade sig vara fantastisk. Dimman kom och gick och vi valde att stanna två nätter på ön för att slippa korsa farleden i blindo. På fredagen tog vi istället en paddlingstur runt bland alla små kobbar och skär som ligger utspridda söderut. Passade på att njuta av friheten man får i en kajak, att kunna ta sig igenom de minsta passagerna och krypa tätt inpå öar och vikar utan att störa de kristallklara vattnet, dofterna och naturens egen orkester. Och solen belönade oss med sin närvaro under stora delar av förmiddan för att sen försvinna in i dimman igen. Vi hann med råge med att utforska öns alla skrymslen och vrår, och när dimman lättat kunde man från toppen se en stor del av den omkringliggande skärgården. Vackert!


På lördagen vaknade vi tidigt i strålande solsken och inte ett moln på himlen. En perfekt paddeldag alltså och det dröjde inte länge förrän vi satt i kajaken. Den stora farleden korsades med milsvids sikt och vi kom in i norra delen av skärgården och lade så småningom till på ön Vattungarna - som gjord för kajakpaddlare, då den består av två vindlande, djupa vikar med bara några decimeters djup längst in. En riktigt fin ö som verkar vara något av ett övernattningsmecka då det fanns åtskilliga stenar utlagda som skvallrade om gamla tältplatser. Idag fick vi dock ön helt för oss själva, ja det gällde för övrigt i stort sett för hela skärgården då antalet andra båtar vi mötte kan räknas på en handens fingrar. Enda nackdelen med ön var väl huggormen som stöttes på under ett av toabesöken, även om den inte gjorde så mycket väsen av sig utan lugnt lade sig för att sola i värmen...


Eftermiddagsaktiviteten blev att ta oss ut på det nordliga ytterhörnet för att få känna på lite vågor och blåst och försöka surfa lite i medvinden. Annars lyckades vi under resterande tid med konststycket att paddla i konstant motvind, på sin höjd sidvind, under alla fyra dagarna... Kvällen på Vattungarna bjöd på en fantastisk solnedgång och vi byggde en rejäl eldplats och festade loss på grillad korv och lägereldsvärme som avslutning på fyra fantastiska dagar till havs. Sista dagen blev det till att styra kosan de 11 kilometrarna in till fastlandet igen och vid 12-tiden var såväl kajaken som vi torrtorkade och inlastade i bilen för att återvända till civilisationen.